{"id":72,"date":"2023-11-03T11:28:29","date_gmt":"2023-11-03T17:28:29","guid":{"rendered":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/?page_id=72"},"modified":"2024-03-18T15:16:14","modified_gmt":"2024-03-18T21:16:14","slug":"fought-cap-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/fought-cap-1\/","title":{"rendered":"Fought Cap\u00edtulo 1"},"content":{"rendered":"<div class=\"su-heading su-heading-style-default su-heading-align-center\" id=\"\" style=\"font-size:30px;margin-bottom:20px\"><div class=\"su-heading-inner\">Cap\u00edtulo 1 &#8211; Leyendas<\/div><\/div>\r\n\r\n<div class=\"su-accordion su-u-trim\"><div class=\"su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed\" data-scroll-offset=\"0\" data-anchor-in-url=\"no\"><div class=\"su-spoiler-title\" tabindex=\"0\" role=\"button\"><span class=\"su-spoiler-icon\"><\/span>1. Sesimite<\/div><div class=\"su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim\">\r\nHablante de ch&#8217;orti&#8217;: Isidro Gonz\u00e1lez\r\n\r\nFrom John G. Fought. Chorti Maya Texts. 1972. Pages 61-74. University of Pennsylvania Press. Reprinted with permission.\r\nTranscription\/translation by Ch\u2019orti\u2019 Project, Robin Quizar\r\n\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-1-Sesimite-Chorti.pdf\">Fought 1 Sesimite Ch&#8217;orti&#8217;<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-1-Sesimite-English-Translation.pdf\">Fought 1 Sesimite English Translation<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-1-Sesimite-Spanish-Translation.pdf\">Fought 1 Sesimite Spanish Translation<\/a>\r\n\r\n1. Sesimite\r\n\r\nK\u2019ani inche kontar otronte\u2019 ojroner. Ayan inte\u2019 noxi\u2019 penya wa\u2019r serka e aldeya Morral i tama e penya yaja\u2019 alok\u2019oy inte\u2019 kojn i e kojn a\u2019rob\u2019na Timuxan. I ayan otronte\u2019 kojn a\u2019rob\u2019na Xukinlij. I tama e kojn yaja\u2019 e kojn Timuxan ayan me\u2019yra e jute. (porke\u2019) che\u2019nob\u2019 ke\u2019 ayan uwinkir e penya yaja\u2019.\r\n\r\nNo\u2019n kay k\u2019otoyon kak\u2019opi tama inte\u2019 diya pero ub\u2019ajk\u2019usyo\u2019n e jente tama e lugar yaja\u2019 che\u2019no\u2019b\u2019 ke\u2019 tya\u2019 alok\u2019oy e ja\u2019 (i) ach\u2019a\u2019r uwinkir porke\u2019 che\u2019no\u2019b\u2019 ke\u2019 tama usuy e penya yaja\u2019 ayan inte\u2019 ch\u2019en turu i yob\u2019 e penya wa\u2019r cha\u2019te\u2019 (e) ixiktak che\u2019no\u2019b\u2019 ke\u2019 birjen.\r\n\r\nI me\u2019yra ujut anam tya\u2019 alok\u2019oy e ja\u2019 yaja\u2019 che ke\u2019 ma irer o\u2019choy inte\u2019 tamar porke\u2019 ujut e anam yaja\u2019 me\u2019yra. Che ke\u2019 e wakax jay o\u2019choy awa\u2019nob\u2019 tamar ab\u2019ujk\u2019o\u2019b\u2019 umen ujut e anam i ma\u2019chi alok\u2019wo\u2019b\u2019.\r\nI b\u2019an e jente. Tya\u2019 o\u2019choy awa\u2019nob\u2019 tamar ma\u2019chi\u2019x alok\u2019wob\u2019 porke\u2019 entre mas war uchyo\u2019b\u2019 e jwersa ta ulok\u2019se uyokob\u2019 maku\u2019 e anam. Konda o\u2019choy uyokob\u2019 tama e anam mas ab\u2019ujk\u2019o\u2019b\u2019 umen e anam. Warxix uwiro\u2019b\u2019 ab\u2019ujk\u2019o\u2019b\u2019 inyajrer i poreso ma\u2019chi ak\u2019otoy takix e jente tama e kojn yaja\u2019.\r\n\r\nPero che ke\u2019 tya\u2019 alok\u2019oy e ja\u2019 dyalma e jopop pakar a\u2019xin tama (e) uti\u2019 e che\u2019nob\u2019 i tin ak\u2019otoy uchuki e jopop yaja\u2019 che ke\u2019 ya\u2019takix ach\u2019ajma umen e k\u2019ech\u2019uj (Sesimite) porke\u2019 e jute e jopop che ke\u2019 arak\u2019b\u2019ir twa\u2019 e mentado k\u2019ech\u2019uj. I poreso no\u2019n ma\u2019chi kak\u2019otoy ejsto tya\u2019 alok\u2019oy unu\u2019k\u2019 e ja\u2019 porke\u2019 kab\u2019ak\u2019re e noxi\u2019 k\u2019ech\u2019uj.\r\n\r\nI che ke\u2019 ayan inte\u2019 diya inte\u2019 sitz\u2019 k\u2019otoy kocha ma\u2019chi una\u2019ta k\u2019otoy tama e kojn uwira ke\u2019 dyalma e jute atza\u2019y uwira ixin tama e kojn.\r\n\r\nI konda k\u2019otoy serka (e) unu\u2019k\u2019 e ja\u2019 kay utajwi e jopop pakar a\u2019xin tama e ja\u2019. Entonses che pwes kone\u2019r inkorma. I ixin asta ke\u2019 k\u2019otoy tama usuy e penya uwira ke\u2019 dyalma e jopop i uwira ke\u2019 k\u2019ob\u2019irik pakar ma\u2019a yob\u2019e\u2019 e ch\u2019en tya\u2019 alok\u2019oy e ja\u2019. Uwotz\u2019si ub\u2019ujk che ke\u2019 twa\u2019 akorma. Ujut ulok\u2019se u b\u2019ujk uturb\u2019a najtir ixin pakarpakar yob\u2019e e ch\u2019en tya\u2019 alok\u2019oy e ja\u2019 porke\u2019 uwira ke\u2019 dyalma e jopop.\r\n\r\nKonde cha\u2019 konde che uche sentir i\u2019x wa\u2019r tama uch\u2019arib\u2019ir e noxi\u2019 k\u2019ech\u2019uj. Arob\u2019na umen e k\u2019ech\u2019uj ne\u2019t ajchi\u2019 ma\u2019chi awakta niwarak\u2019. Ne\u2019n war int\u2019oxi i konda a\u2019xin e tarde inmorojsyob\u2019 i inwira ke mix ja\u2019x tuno\u2019r lo ke\u2019 alok\u2019oy axanob\u2019. Pero ne\u2019t ajchi\u2019ix e war ak\u2019echi niwarak\u2019 a\u2019xin. Tuk\u2019a anon war ache takar?\r\n\r\nEntonses che e sitz\u2019 kocha ma\u2019chi inna\u2019ta jay awarak\u2019 no\u2019n de por si wato\u2019n kakorma porke\u2019 kana\u2019ta ke\u2019 dyalma e korom tama e kojn yaja\u2019. I poreso wato\u2019n.\r\n\r\nA\u2019 ne\u2019t awa\u2019re korom. Ma\u2019chi ana\u2019ta jay chi\u2019 uyarak\u2019 war ak\u2019a\u2019pa achuki? Pero kone\u2019r ke\u2019 intajwyetix wara ak\u2019a\u2019pa achuki niwarak\u2019. Kone\u2019r iketpa takaren.\r\n\r\nEntonses e sitz\u2019 yaja\u2019 sakat a\u2019ru konde arob\u2019na ke\u2019 ma\u2019chi\u2019x twa\u2019 alok\u2019oy. Entonses arob\u2019na umen e k\u2019ech\u2019uj ne\u2019t ke\u2019 chuchwe\u2019to ma ira to ak\u2019a\u2019pa awira lo ke\u2019 uche apya\u2019rob\u2019 ta jor e rum. Inxito inwakte\u2019t i\u2019xin pero ira isutpa wate\u2019t achuki niwarak\u2019. Porke\u2019 jay inwiro\u2019yt otronyajr ma\u2019chi ixto inwakte\u2019t i\u2019xin ya\u2019.\r\n\r\nI poreso ixto ak\u2019ajna ke\u2019 tya\u2019 ch\u2019a\u2019r e k\u2019ech\u2019uj galan e otot tya\u2019 ch\u2019a\u2019r i me\u2019yra e ak\u2019ach maker umener tya\u2019 turu porke\u2019 k\u2019otoy uwira. Pero che ke\u2019 porke\u2019 chuchu\u2019to yajtna ta ujut aktanato lok\u2019oy. Pero e nukta jente ma\u2019chi aktana lok\u2019oy i poreso ixto e jente ub\u2019ak\u2019ryob\u2019 e kojn yaja\u2019 porke\u2019 ya\u2019 ch\u2019a\u2019r e k\u2019ech\u2019uj.\r\n\r\nI e kojn yaja\u2019 insolo ujut k\u2019axib\u2019ja\u2019 tya\u2019 ajni e ja\u2019a porke\u2019 che ke\u2019 e k\u2019ech\u2019uj uyok ma ja\u2019x b\u2019an kocha e uyok e jente. Che ke\u2019 atras a\u2019xin upuntu ujo\u2019r uyok i usuy uyok ub\u2019a a\u2019xi delante. Poreso che ke\u2019 twa\u2019 e\u2019kmay tama ujut e k\u2019axib\u2019ja\u2019 ja\u2019xir galan e\u2019kmay porke\u2019 usuy uyok sutur delante.\r\n\r\n(I poreso che\u2019no\u2019b\u2019 e jente.) I poreso che e jente ke\u2019 e k\u2019ech\u2019uj b\u2019ak\u2019axb\u2019ak\u2019 axana porke\u2019 tama e usuy uyok e sututuj. I poreso che ke\u2019 e k\u2019ech\u2019uj ma\u2019chi axana koche kaxana no\u2019n sino ke\u2019 upat usuti delante porke\u2019 b\u2019an turu uyok. I poreso e galan e\u2019k may tama ujut e k\u2019axib\u2019ja\u2019 porke\u2019 e kojn yaja\u2019 insolo ujut k\u2019a xib\u2019ja\u2019 e kojn porke\u2019 che ke\u2019 ub\u2019i\u2019r. Galan e\u2019kmay tamar porke\u2019 usuy uyok maja\u2019x b\u2019an kocha e usuy uyok e jente.\r\n\r\nPero no\u2019n ma ira to kawira kocha ma tya\u2019 katajwi ma\u2019chi kana\u2019ta turu usuy uyok. Pero b\u2019an ak\u2019ajna umen e jente ti\u2019n uwiro\u2019b\u2019ix.<\/div><\/div>\r\n\r\n<div class=\"su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed\" data-scroll-offset=\"0\" data-anchor-in-url=\"no\"><div class=\"su-spoiler-title\" tabindex=\"0\" role=\"button\"><span class=\"su-spoiler-icon\"><\/span>2. Serpiente<\/div><div class=\"su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim\">Hablante de ch&#8217;orti&#8217;: Isidro Gonz\u00e1lez\r\nAnthropological linguist: John Fought\r\n\r\nFrom John G. Fought. Chorti Maya Texts. 1972. Pages 75-85. University of Pennsylvania Press. Reprinted with permission.\r\n\r\nTranscription\/translation by Ch\u2019orti\u2019 Project, Robin Quizar\r\n\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-2-Serpent-Chorti.pdf\">Fought 2 Serpent Ch&#8217;orti&#8217;<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-2-Serpent-English-Translation.pdf\">Fought 2 Serpent English Translation<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-2-Serpent-Spanish-Translation.pdf\">Fought 2 Serpent Spanish Translation<\/a>\r\n\r\n2. Serpiente\r\n\r\nAyan otronte\u2019 ojroner ak\u2019ajna tama e syerpo xe\u2019 a\u2019rob\u2019na Chan, che ke\u2019 ayan inte\u2019 tyempo tama e xukur, xe\u2019 alumuy tama uti\u2019 e chinam Jokotan. Che ke\u2019 tama e xukur yaja\u2019, ayan inte\u2019 tyempo, e ch\u2019ij, ixin ejsto maku\u2019 k\u2019opat, e ja\u2019, k\u2019ab\u2019a uk\u2019uchi tuno\u2019r, e sik\u2019ab\u2019ob\u2019, e kene\u2019, lo ke\u2019 pak\u2019b\u2019ir ani serka e oriya e ja\u2019.\r\n\r\nK\u2019a\u2019pa uk\u2019uchi tari i k\u2019a\u2019pa uk\u2019uchi e ototob\u2019 lo ke\u2019, e ototob\u2019, lo ke\u2019 utajwi serka e tya\u2019, alumuy e ja\u2019. K\u2019a\u2019pa uk\u2019uchi tari, uwajpi nik e chitam, ak\u2019ach, chij, wakax, tuno\u2019r lo ke\u2019, utajwi, tya\u2019 b\u2019ut\u2019ur a\u2019xin serka e oriya ani e xukur tuno\u2019r k\u2019a\u2019pa uk\u2019eche e ototob\u2019 porke\u2019, che ke\u2019 e syerpo lok\u2019oy tama inte\u2019 montanya, uk\u2019ab\u2019a\u2019 Sesekmil.\r\n\r\nMa\u2019chi kache konoser e lugar, pero b\u2019an ak\u2019ajna ke\u2019 ja\u2019x b\u2019an uk\u2019a\u2019pa\u2019 e montanya tya\u2019 lok\u2019oy e chan yaja\u2019. Tar\u2019ixto che e jente ke\u2019 e chan, konda a\u2019ch\u2019iji makwi\u2019r e witzir, alok\u2019oy uka\u2019chwob\u2019.\r\n\r\nI konda ixto a\u2019ch\u2019ijyob\u2019, entonses e chan xe\u2019 ma to, ma to ja\u2019x Onya\u2019n Chan, i konda ach\u2019iji, che ke\u2019 b\u2019an kocha e jente, axana, usik\u2019b\u2019a uwixka\u2019rob\u2019 twa\u2019 anujb\u2019yob\u2019 takar. Pwes che ke\u2019 konda lok\u2019oy e k\u2019ib\u2019itz\u2019, i e chan yaja\u2019, alok\u2019oyob\u2019, che ke\u2019 uwixka\u2019rob\u2019, a\u2019xin, usajkob\u2019 anujb\u2019yob\u2019 takar. I poreso alok\u2019wob\u2019 ta e witzir, tya\u2019 cha\u2019rob\u2019, a\u2019xin ach\u2019a\u2019nob\u2019 tama otronte\u2019 witzir. Pero tya\u2019 alok\u2019wob\u2019, uchob\u2019 me\u2019yra e k\u2019ib\u2019itz\u2019 i usatyob\u2019 e lugar.\r\n\r\nI tari ixto che ke\u2019 uk\u2019ajti e jente kone\u2019r ke\u2019 ma tuno\u2019r, alok\u2019wob\u2019 e a\u2019xinob\u2019 tya\u2019 ak\u2019ani ak\u2019otwob\u2019 porke\u2019 che ke\u2019 e chan yaja\u2019 atajwina, ch\u2019a\u2019r tama e uyori\u2019r e ja\u2019, i ja\u2019xir, ketpa ch\u2019a\u2019n makwi\u2019r e ja\u2019 tama, tama u\u2019jor, ingojr noxi\u2019 tun i aketpa ch\u2019a\u2019n porke\u2019 che ke\u2019 jajtz\u2019a umen e dyosob\u2019 porke\u2019 irna ke\u2019 me\u2019yra war usati e lugar i war uk\u2019uchi e (y)ototob\u2019 i entonses jajtz\u2019a umen e dyosob\u2019. I poreso uk\u2019ajti e jente ke\u2019 e chan ma irer alok\u2019oy a\u2019xin, jay ma\u2019chi ajk\u2019una permiso umen e dyos.\r\n\r\nI ti\u2019n e alok\u2019oy matuk\u2019a\u2019 e kib\u2019itz\u2019 uche, motor uche pero\u2019 matuk\u2019a e (y)ototob\u2019 usati. I ja\u2019x to a\u2019xin esto tya\u2019 ak\u2019ani ak\u2019otoy. Pero jay e chan e war, usati me\u2019yra e (y)ototob\u2019, tya\u2019 war alok\u2019oy, ma\u2019chi a\u2019ktana a\u2019xin ejsto tya\u2019 ak\u2019otoy umen e dyos, ajajtz\u2019a. I ya\u2019ketpa chamen por ke\u2019, che ke\u2019 e chan yaja\u2019, umen e dyosob\u2019 jajtz\u2019a, i ya\u2019 taki\u2019x, ketpa ch\u2019a\u2019n tama e ja\u2019 yaja\u2019 tya\u2019 alok\u2019oy e b\u2019i\u2019r, watar tama e aldeyob\u2019.\r\n\r\nAkay ak\u2019ajna, ke\u2019 e chan yaja\u2019 akay ch\u2019a\u2019n, tz\u2019akta ocho diya , i ach\u2019a\u2019r ta jor ingojr tun. Por ke\u2019 yaja\u2019, mamajchi\u2019 umen, ak\u2019otoy i\u2019rna tya\u2019 ch\u2019a\u2019r porke ab\u2019ak\u2019ajrna, i che ke\u2019 e chan, tama unej uk\u2019uchi cha\u2019te\u2019 balija axana, che ke\u2019 yab\u2019ut\u2019ur e tumin tamar.\r\n\r\nI poreso, che ke\u2019 e chan yaja\u2019, kwando tajwina, ch\u2019a\u2019r chamen, b\u2019ut\u2019k\u2019a e jente tama e oriya e ja\u2019, k\u2019ani ani a\u2019xin uch\u2019ak\u2019yob\u2019 unej alok\u2019oy, k\u2019ani ulok\u2019syob\u2019 e tumin. Pero ab\u2019ak\u2019tob\u2019 porke\u2019, che ke\u2019 e chan me\u2019yra ujik\u2019arir ujut i tama e ujik\u2019arir ujut yaja\u2019 wa\u2019kchetaka uwari inte\u2019 tama e ja\u2019 i\r\nma\u2019chi\u2019x alok\u2019oy inte\u2019, i poreso ab\u2019ak\u2019ajrna e chan.\r\n\r\nPwes, e chan yaja\u2019, che ke yach\u2019a\u2019n e ocho diya, mamajchi ak\u2019ot\u2019oy ta wejtz\u2019er, porke che ke motor chamen. Pero ayan to ujik\u2019arir ujut, i ma\u2019chi uyakta e jente ak\u2019otoy ta ujejt\u2019zer. Pero e jente ja\u2019x, e tumin xe ch\u2019u\u2019r tama upuntu unej, ja\u2019x war uwirob\u2019 por ke\u2019 che ke\u2019 me\u2019yra tumin. uk\u2019uchi alok\u2019oy kwando a\u2019xin tya\u2019 ak\u2019ani anujb\u2019i taka otronte\u2019 ujej chanir tama algun witzir. Uk\u2019eche tuno\u2019r utumin a\u2019xin, i che ke me\u2019yra.\r\n\r\nI ja\u2019x to k\u2019ani alok\u2019esna umen e jente pero ab\u2019ak\u2019ajrna, i tama ukachu che ke\u2019 insolo tumin b\u2019ut\u2019ur. Ukachu, che ke\u2019 b\u2019an kocha (ukachu e) ukachu e wakax, pero me\u2019yra nojta\u2019, i poreso e chan che\u2019nob\u2019 ke\u2019 ayan utumin.\r\n\r\nKondi\u2019xto, kay taki e ja\u2019, ja\u2019xir ketpa ch\u2019a\u2019n ta takin, entonses, che ke kay b\u2019ut\u2019k\u2019a e syan usij, i kay k\u2019ujxa, pero ixna ch\u2019a\u2019r. War ak\u2019ujxa umen e usij porke che ke\u2019 me\u2019yra nojta\u2019 e chan yaja\u2019.\r\n\r\nI poreso ixna k\u2019a\u2019b\u2019a k\u2019ujxa umen usij. Pero ne\u2019n kocha ma\u2019chi inwira, ma\u2019chi ixe\u2019n inwira tya\u2019 ch\u2019a\u2019r chamen. Ja\u2019x nik inwira, kisas inlok\u2019se ani utumin.<\/div><\/div>\r\n\r\n<div class=\"su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed\" data-scroll-offset=\"0\" data-anchor-in-url=\"no\"><div class=\"su-spoiler-title\" tabindex=\"0\" role=\"button\"><span class=\"su-spoiler-icon\"><\/span>3. Derrumbe<\/div><div class=\"su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim\">Hablante de ch&#8217;orti&#8217;: Isidro Gonz\u00e1lez\r\nAnthropological linguist: John Fought\r\n\r\nFrom John G. Fought. Chorti Maya Texts. 1972. Pages 86-99. University of Pennsylvania Press. Reprinted with permission.\r\n\r\nTranscription\/translation by Ch\u2019orti\u2019 Project, Robin Quizar\r\n\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-3-Landslide-Chorti.pdf\">Fought 3 Landslide Ch&#8217;orti&#8217;<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-3-Landslide-English-Translation.pdf\">Fought 3 Landslide English Translation<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-3-Landslide-Spanish-Translation.pdf\">Fought 3 Landslide Spanish Translation<\/a>\r\n\r\n3. Derrumbe\r\n\r\nK\u2019ani inche kontar otronte\u2019 ojroner, ayan inte\u2019 chinam, uk\u2019ab\u2019a\u2019 Okotepeke tama e [H]onduras. Yaja\u2019 e chinam yaja\u2019, che ke\u2019 tarix e tyempo, me\u2019yra ani e chinam, i me\u2019yra ani e jente ayan tamar. E ototob\u2019 galan ik\u2019ani uwirna\u2019r, pero k\u2019otoy inte\u2019 diya, satpa, ke\u2019 e chinam yaja\u2019 satpa tama e anyo mil nobesientos treynti dos.\r\n\r\nMa to i\u2019xna, satpa e chinam yaja\u2019 i che ke\u2019 konda satpa e chinam yaja\u2019 e konde sakojpa, kay xana inte\u2019 ilama. Arob\u2019na e chinam twa\u2019 lok\u2019ob\u2019 ani. Che\u2019 cha\u2019iy(?) e ilama ke\u2019 lok\u2019enik kone\u2019r, porke\u2019 kone\u2019r mix ja\u2019x twa\u2019 e korpa\u2019r e chinam ira, porke\u2019 e chinam ira kone\u2019r turu udi\u2019ir twa\u2019 asatpa, i ti\u2019n e alok\u2019oy a\u2019jni, akorpa to, i ti\u2019n e ma\u2019chi, ya twa\u2019 ak\u2019ab\u2019a.\r\n\r\nPero e jente ma\u2019chi uk\u2019ub\u2019syob\u2019, che\u2019nob\u2019 ke e ilama ira intaka matuk\u2019a ujwisyo, wa\u2019r, war axana o\u2019jron. Porke che ke\u2019 e ilama yaja\u2019 interu e ototob\u2019 xana, kay uche abisar e jente i, pero ja\u2019xob\u2019 che\u2019nob\u2019 ke\u2019 e ilama ira intake lokojran. Ma\u2019chi uk\u2019ub\u2019syob\u2019 lo ke\u2019 uk\u2019ajti e ilama.\r\n\r\nPero kwando (e\u2019) tarderan, kay k\u2019axi e jaja\u2019r (e\u2019) war ak\u2019axi ejsto sakojpa(e\u2019) sakojpa otronte\u2019 diya ma\u2019chi anumuy, i\u2019 ejsto ke\u2019 b\u2019an numuy e diya, ma\u2019chi anumuy e jaja\u2019r, i konda ixto, sakojpa otro diya, ere war ajanakna, kwando jik\u2019na e witzir tichan. Porke\u2019 ja\u2019x inte\u2019 witzir me\u2019yra. Ja\u2019x kib\u2019tz\u2019a tari umaki e chinam, porke\u2019 no\u2019n akay kak\u2019otoy i kawira to e kib\u2019itz\u2019 xe tari umaki e chinam.\r\n\r\nUk\u2019ajti e jente kone\u2019r ti\u2019n e turwob\u2019 yaja\u2019 che ke kwando\u2019 satpa e chinam (e\u2019), ayan to e jente, kay lok\u2019oy ajni (e\u2019) tama e chinam yaja\u2019, tari kay turwanob\u2019 ejsto tama inte\u2019 plan me\u2019yra unajtir.\r\n\r\nPero ayan inte\u2019 kojn alumuy tama e uyori\u2019ir e chinam tya\u2019 satpa yaja\u2019, i che ke\u2019 e kojn yaja\u2019 ja\u2019 ya tari (e\u2019) (e\u2019) e syan anam lo ke\u2019 tari e kib\u2019itz\u2019 tichan, i che ke\u2019 ayan ti\u2019n e kay to ulok\u2019se utumin, tari kay uch\u2019ab\u2019u\u2019 najtir tya\u2019 una\u2019ta ke\u2019 ma\u2019chi twa\u2019 alumuy (e\u2019) e kib\u2019itz\u2019, porke\u2019 che ke\u2019 e kib\u2019itz\u2019 yaja\u2019, imb\u2019ijk imb\u2019ijk kay kib\u2019tz\u2019a tari uyub\u2019yob\u2019 ajik\u2019na. Che intonses che\u2019nob\u2019 ke\u2019 b\u2019ajk\u2019at kasatpa berda, porke\u2019 meru kib\u2019itz\u2019 war water tichan.\r\n\r\nEntonses tuno\u2019r e syan jente tama e chinam kay (e\u2019) ulok\u2019se tuno\u2019r lo ke\u2019 ayan tama uyotot uturub\u2019a najtir, i ti\u2019n e uyajti ujut utumin, kay uk\u2019eche lok\u2019oy ubalija, kay tari uch\u2019ab\u2019u najtir, i ti\u2019n e kay tari uch\u2019ab\u2019ob\u2019 yaja\u2019 i che ke twa\u2019 asutpa a\u2019xin uch\u2019ami otro\u2019 otra kosa lo ke\u2019 war ulok\u2019se ta uyotot, tya\u2019 war water, ya war amaktz\u2019a, porke\u2019 e aj(e)kib\u2019itz\u2019 war awatar tichan.\r\n\r\nI tya\u2019 war alumwob\u2019 tama e kojn yaja\u2019, ya amaktz\u2019ob\u2019, i che ke\u2019 e tumin yaja\u2019, lo ke\u2019 kay lok\u2019esna ch\u2019ab\u2019na najtir tya\u2019 ma\u2019chi alok\u2019oy e kib\u2019itz\u2019.\r\n\r\nI uwinkir ya amaktz\u2019a konda asutpa a\u2019xin (u\u2019) twa\u2019 tan ulok\u2019se, mas lo ke\u2019\r\nayan ta uyotot i ya amaktz\u2019a konde che uche sentir watar e syan rum ta ujor i ak\u2019a\u2019pa, i ma\u2019chi\u2019x asutpa ayo\u2019pa uwira utumin tya\u2019 uyakta.\r\n\r\nI poreso uk\u2019ajti e jente tama e chinam Okotepeke ke\u2019 yaja\u2019 me\u2019yra jente (e\u2019) kay uk\u2019ab\u2019yob\u2019 e tumin yaja\u2019, i tamar kone\u2019r ayan utuminob\u2019 porke\u2019 me\u2019yra jente kay ulo\u2019kse utumin uch\u2019ab\u2019u najtir tya\u2019 ma\u2019chi alumuy e kib\u2019itz\u2019, pero ja\u2019xir ma\u2019chi\u2019x korpa porke\u2019 ja\u2019x e tya\u2019 asutpa a\u2019xin ta uyotot, utaresan otronyajr (e\u2019) tuk\u2019a lo ke k\u2019ani utares, I ma\u2019chi\u2019x alok\u2019oy, porke\u2019 e kib\u2019itz\u2019 war awatar tichan, war amaktz\u2019ob\u2019.\r\n\r\nEntonses (e\u2019) uwirob\u2019 ke\u2019 ma\u2019chi\u2019xto uyub\u2019i alumuyob\u2019 ya\u2019 tama e kojn porke\u2019 ketpi\u2019x puru anam e kojn. Entonses lo ke\u2019 uchyob\u2019 ti\u2019n e turwob\u2019 (ta) tama e chinam umorojse ub\u2019ob\u2019 turwanob\u2019 tama inte\u2019 otot me\u2019yra uyaltir. Ayan ti\u2019n e korpob\u2019 to (e\u2019) kay korpob\u2019.\r\n\r\nPero ti\u2019n e kay to b\u2019ejrwob\u2019 twa\u2019 to ani ulok\u2019se ukosob\u2019, lo ke\u2019 ayan ta uyototob\u2019, utuminob\u2019, ub\u2019ujkob\u2019 (e\u2019) tuno\u2019r k\u2019antan ulok\u2019syob\u2019 najtir, i ya kay k\u2019a\u2019pob\u2019 (e\u2019) tama ujut e b\u2019i\u2019r tya\u2019 war awatar e syan kib\u2019itz\u2019 i ejsto ke\u2019 b\u2019an b\u2019ut\u2019k\u2019a tuno\u2019r e chinam taka e anam majka tuno\u2019r e ototob\u2019 (e\u2019) ketpa puru anam e chinam.\r\n\r\nPero ingojr takix otot (e\u2019) ketpa tama uyori\u2019yer e chinam, tama e inxejr tya\u2019, i ta jor inte\u2019 santar, ja\u2019x takix ketpa. Yab\u2019ut\u2019k\u2019a e jente ti\u2019n e korpob\u2019 to.\r\n\r\nI konda ixto, kay numuy e kib\u2019itz\u2019 yaja\u2019 entonses tama e abyon, kay k\u2019otoy e pujsa (e\u2019) e pan (e\u2019) ta jor e otot yaja\u2019 tya\u2019 makarob\u2019. I ixinna kay xana e abyon, kay upusi e pan tya\u2019 ketpa to e mojr yaja\u2019, tama e otot yaja\u2019, pero tuno\u2019r e jente k\u2019a\u2019pa maktz\u2019a tama uyototob\u2019. Porke\u2019 inyajrer maktz\u2019a e chinam umen e anam, I (e\u2019 e\u2019) e ja\u2019 me\u2019yra kay ch\u2019iji i pwes e yaja\u2019 si, kana\u2019ta ke\u2019 berda porke\u2019 kak\u2019otoy kawira ke\u2019 e kib\u2019itz\u2019 turu to esto kone\u2019r xe\u2019 usati e chinam.\r\n\r\nI kone\u2019r e chinam Okotepeke mix ja\u2019x lo ke\u2019 turu ani tarix e tyempo sino ke\u2019 (e\u2019 e\u2019) inte\u2019ix chinam sutpa Okotepeke, I poreso uk\u2019ab\u2019a\u2019 e chinam yaja\u2019 Nweba Okotepeke, porke\u2019 mix ja\u2019x e Okotepeke xe\u2019 turu ani ixni\u2019x.\r\n\r\nPero (e\u2019) che ke\u2019 xe\u2019 chinam ixni\u2019x, che ke\u2019 me\u2019yra ani e chinam, I ayan ani utumin e jente lo ke\u2019 turwob\u2019 tamar. Pero k\u2019a\u2019pa satpob\u2019 tama e tyempo yaja\u2019. Uk\u2019ajti e jente (ke\u2019) ke\u2019 e chinam yaja\u2019 satpa. Porke\u2019 inte\u2019 syerpo lok\u2019oy maku\u2019 e witzir, i ja\u2019x uche syan kib\u2019itz\u2019 tya\u2019 lok\u2019oy.\r\n\r\nI poreso kone\u2019r e syerpo che e jente ke\u2019 syerpo ja\u2019x e chan, e nukir chan ch\u2019a\u2019r makwi\u2019r e witzir, i kwando alok\u2019ob\u2019, entonses uchyob\u2019 e syan kib\u2019itz\u2019 i asatpa e lugar umenerob\u2019.<\/div><\/div>\r\n\r\n<div class=\"su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed\" data-scroll-offset=\"0\" data-anchor-in-url=\"no\"><div class=\"su-spoiler-title\" tabindex=\"0\" role=\"button\"><span class=\"su-spoiler-icon\"><\/span>4. Stuckhorn<\/div><div class=\"su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim\">\r\n\r\nHablante de ch&#8217;orti&#8217;: Isidro Gonz\u00e1lez\r\n\r\nFrom John G. Fought. Chorti Maya Texts. 1972. Pages 100-113. University of Pennsylvania Press. Reprinted with permission.\r\n\r\nTranscription\/translation by Ch\u2019orti\u2019 Project, Robin Quizar\r\n\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-4-Stuckhorn-Chorti.pdf\">Fought 4 Stuckhorn Ch&#8217;orti&#8217;<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-4-Stuckhorn-English-Translation.pdf\">Fought 4 Stuckhorn English Translation<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-4-Stuckhorn-Spanish-Translation.pdf\">Fought 4 Stuckhorn Spanish Translation<\/a>\r\n\r\n4 Stuckhorn\r\n\r\nAyan otronte\u2019 ojroner uk\u2019ajtyob\u2019 tamar taka e chan. E xukur xe\u2019 alumuy tya\u2019 turo\u2019n Jokotan che ke\u2019 kwando chekta e xukur yaja\u2019 ja\u2019x e chan tari takar. Porke\u2019 b\u2019an uk\u2019ajti\r\ne jente tarix e tyempo ke\u2019 konda chekta e ja\u2019 yaja\u2019 tarix e tyempo ma ani tuk\u2019a.\r\n\r\nPero che\u2019nob\u2019 ke\u2019 e chan tari i uch\u2019ab\u2019u e xukur yaja\u2019 tari. I che\u2019nob\u2019 ke\u2019 e chan yaja\u2019 ixik chan. Porke\u2019 tama e xukur me\u2019yra ujam ch\u2019en ayan tamar. I poreso che\u2019nob\u2019 ke\u2019 e ixik chan tari porke\u2019 ma\u2019chi una\u2019ta kocha ta apatna. Porke\u2019 insolo ujam ch\u2019en ayan tama e xukur yaja\u2019.\r\n\r\nI uk\u2019ajtyob\u2019 ke\u2019 konda tari e chan yaja\u2019 uch\u2019ab\u2019u e xukur tari. Che ke\u2019 interu noche\r\nuyub\u2019yob\u2019 alajb\u2019a kocha alajb\u2019a e marimba. Uyub\u2019yob\u2019 alajb\u2019a i b\u2019ak\u2019ta tuno\u2019r e jente. Che Pwes tuk\u2019a anon ira. A saber ma\u2019chi k\u2019ani kasatpa kone\u2019r. Porke\u2019 interu noche e lugar mero tama e ab\u2019 ch\u2019u\u2019r war ayujk\u2019i. I b\u2019ak\u2019ta tuno\u2019r e jente.\r\n\r\nKonda ixto sakojpa lok\u2019oy uwirob\u2019 to\u2019r e santarob\u2019 uwirob\u2019 ke\u2019 ch\u2019a\u2019r e ja\u2019 water. I k\u2019a\u2019pa b\u2019ak\u2019ta e jente.\r\n\r\nChe\u2019nob\u2019 ke\u2019 tuk\u2019a ira I uwirob\u2019 ch\u2019a\u2019r e noxi\u2019 xukur water. I tama dos diya entonses chekta na\u2019tanwa ke\u2019 chan tari porke\u2019 ayan e ototob\u2019 xe\u2019 serka tya\u2019 alumuy e xukur che ke\u2019\r\nuyaja\u2019 ukwerpu e chan yaja\u2019 me\u2019yra uch\u2019awtar kocha ingojr otot. I ukachu me\u2019yra.\r\n\r\nI tamar war uju\u2019ru e rum a\u2019xin i e syan ja\u2019 takar. Che ke\u2019 konda ch\u2019u\u2019r a\u2019xin tama e ja\u2019 war a\u2019xin taka e syan ja\u2019 che ke\u2019 b\u2019an akirikna kocha akirikna u\u2019t e k\u2019in konda war ak\u2019axi e jaja\u2019r. I ja\u2019xob\u2019 b\u2019ak\u2019to\u2019b\u2019.\r\n\r\nI konda ixto k\u2019otoy tama inte\u2019 lugar k\u2019ab\u2019a\u2019 Konakaste. I ya\u2019 wa\u2019r inte\u2019 noxi\u2019 penya.\r\nI konda k\u2019otoy yaja\u2019 ma\u2019chi uyub\u2019i twa\u2019 anumuy tama e penya porke\u2019 me\u2019yra penya.\r\n\r\nI che ke\u2019 maja\u2019x porke\u2019 ma\u2019chi uyub\u2019i anumuy tamar sino ke\u2019 uyotot upya\u2019r. I kocha\r\nuyotot upya\u2019r ma koche\u2019rer twa\u2019 uwinchu. Intonses lumuy inte\u2019 lado tama serka e aldeya\r\nuk\u2019ab\u2019a\u2019 Konakaste.\r\n\r\nI che ke\u2019 e jentyob\u2019 yaja\u2019 k\u2019a\u2019pa lok\u2019oy ajnyob\u2019 ixinob\u2019 mas tichan. Porke\u2019 uwirob\u2019 ke\u2019\r\nwar ajincha e syan witzir water umen e chan.. I ja\u2019xob\u2019 lok\u2019oy ajnyob\u2019 uyaktu uyototob\u2019 ixinob\u2019 tichan. Uyototob\u2019 kuchpa pero ja\u2019xob\u2019 ma\u2019chi. I konda ixto lumuy kay uche\r\nuyototob\u2019 otronyajr.\r\n\r\nI e chan yaja\u2019 yo\u2019pa tama inte\u2019 lugar uk\u2019ab\u2019a\u2019 e santa barba. Pero e lugar a\u2019rob\u2019na\r\nAl Inkwentro. Porke\u2019 che ke\u2019 ya\u2019 utajwi ub\u2019ob\u2019 e chan yaja\u2019 taka otronte\u2019 chan tari tama e parte Ipala. Lumuy e ja\u2019 serka e chinam Chikimula. Ya\u2019 lumuy e ja\u2019 i che ke e chan yaja\u2019 intera diya taryob\u2019.\r\n\r\nI k\u2019otoy tama e lugar yaja\u2019 unut\u2019i ub\u2019ob\u2019 taka e chan xe\u2019 tari xe\u2019 lumuy ta uti\u2019 chinam Jokotan. Ya\u2019 k\u2019otoy unut\u2019i ub\u2019ob\u2019. I konda ixto che ke\u2019 unut\u2019i ub\u2019ob\u2019 komun entonses war a\u2019syob\u2019 ixinob\u2019 porke e chan xe\u2019 tari tama e parte Ipala che ke\u2019 ixik chan. I che ke\u2019 winik chan.\r\n\r\nI konda ixto utajwi ub\u2019ob\u2019 taka e chan xe\u2019 winik i kay asyob\u2019 umekru ub\u2019ob\u2019 i k\u2019otoyob\u2019 mas ejmar. Entonses wa\u2019r inte\u2019 nixi\u2019 penya. I yaja\u2019 che ke\u2019 k\u2019otoy. K\u2019aspa ukacho e noxi\u2019 chan xe\u2019 e winik chan. Porke\u2019 tama kay asi taka e ixik chan. I poreso che ke\u2019 k\u2019aspa ukacho.\r\n\r\nB\u2019an uk\u2019ajti e jente koner ke\u2019 e penya yaja\u2019 a\u2019rob\u2019na tatz\u2019ab\u2019rekacho. Porke\u2019 che ke\u2019\r\nya\u2019 tz\u2019ab\u2019ar ukacho e noxi\u2019 chan xe\u2019 k\u2019aspa ukacho. Pero uk\u2019ajti e jente ke\u2019 ma\u2019chi nik sutpa uwira e ixik i ma\u2019chi axi takar i ma\u2019chi uyakta ub\u2019a amejk\u2019a umen e ixik ma\u2019chi ani k\u2019aspa ukacho.\r\n\r\nPero che ke\u2019 porke\u2019 sutpa uwira e ixik i a saber tuk\u2019a ojron ta uyalma uwira\r\ne ixik i poreso k\u2019aspa ukacho. I konda ixto k\u2019aspa ukacho ma\u2019chixto ixin tya\u2019 k\u2019ani ani a\u2019xin porke\u2019 che ke ja\u2019xir xe\u2019 k\u2019ani ani a\u2019xin tama e ixner k\u2019in.\r\n\r\nPero kocha k\u2019aspa ukacho ma\u2019chixto ixin tya\u2019 k\u2019ani ani a\u2019xin sino ke\u2019 ixin inte\u2019 lado.\r\nMa\u2019chi k\u2019otoy tya\u2019 twa\u2019 k\u2019otoy ani. Pero che ke\u2019 uche perder tama e uyakta ub\u2019a\r\nmejk\u2019a umen e ixik.\r\n\r\nPero no\u2019n ma\u2019chi kawira kay asyob\u2019. Porke\u2019 e mar che ke\u2019 insolo chan b\u2019ut\u2019ur\r\ntamar. I poreso e chan xe\u2019 alok\u2019oy tama e witzirob\u2019 ya\u2019 a\u2019xin anojb\u2019yob\u2019 porke\u2019 ya\u2019 ch\u2019ajmo\u2019b\u2019. Ti\u2019n ach\u2019ajma de arib\u2019tz\u2019ir ti\u2019n ach\u2019ajma de ny\u2018artz\u2019ir. I poreso che ke\u2019 e chan tie\u2019ne war ach\u2019i\u2019 war a\u2019xin usajka upixam twa\u2019 anujb\u2019i taka uwixka\u2019r.\r\n\r\nI poreso che\u2019nob\u2019 e jente ke\u2019 ayan ti\u2019ne aketpa tare\u2019ra algun witzir tama uti\u2019\r\ne ja\u2019ob\u2019. Ya\u2019 ayan ti\u2019ne a\u2019xin ejsto tama e mar\r\n\r\nPero lo ke\u2019 uk\u2019ajti e jente ke\u2019 e chan xe\u2019 uche me\u2019yra e perjwysyo taka e witzirob\u2019\r\nusatyob\u2019 e otot ma\u2019chi ak\u2019otwo\u2019b\u2019 tya\u2019 k\u2019ani ak\u2019ani ak\u2019otwo\u2019b\u2019. Pero ti\u2019ne ma\u2019chi ja\u2019xto\r\najk\u2019unob\u2019 lugar umen e dyos a\u2019xinob\u2019 ejsto tya\u2019 k\u2019ani ak\u2019otwob\u2019. Pero ti\u2019ne uchob\u2019\r\nperder tu\u2019t e dyos ma\u2019chi ak\u2019otwob\u2019. Ban uk\u2019ajti e jente ejsto ko\u2019ner ira.\r\n\r\nPero no\u2019n ma\u2019chi kana\u2019ta jay b\u2019an berda. Pero e jente b\u2019an uk\u2019ajtyob\u2019 ke\u2019 e\r\nchan yaja\u2019 tama e kay a\u2019si taka e ixik chan k\u2019aspa ukacho. Pero no\u2019n ma\u2019chi kawira.\r\nJa\u2019x nik kawira kay a\u2019syob\u2019 katze\u2019nyob\u2019 ani.<\/div><\/div>\r\n\r\n<div class=\"su-spoiler su-spoiler-style-fancy su-spoiler-icon-plus su-spoiler-closed\" data-scroll-offset=\"0\" data-anchor-in-url=\"no\"><div class=\"su-spoiler-title\" tabindex=\"0\" role=\"button\"><span class=\"su-spoiler-icon\"><\/span>5. Hombre y serpiente<\/div><div class=\"su-spoiler-content su-u-clearfix su-u-trim\">\r\n\r\nHablante de ch&#8217;orti&#8217;: Isidro Gonz\u00e1lez\r\n\r\nFrom John G. Fought. Chorti Maya Texts. 1972. Pages 1114-124. University of Pennsylvania Press. Reprinted with permission.\r\nTranscription\/translation by Ch\u2019orti\u2019 Project, Robin Quizar\r\n\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-5-Man-and-Serpent-Chorti.pdf\">Fought 5 Man and Serpent Ch&#8217;orti&#8217;<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-5-Man-and-Serpent-English-Translation.pdf\">Fought 5 Man and Serpent English Translation<\/a>\r\n<a href=\"http:\/\/sites.msudenver.edu\/chortiproject\/wp-content\/uploads\/sites\/480\/2022\/05\/Fought-5-Man-and-Serpent-Spanish-Translation.pdf\">Fought 5 Man and Serpent Spanish Translation<\/a>\r\n\r\n5. Man and Serpent\r\n\r\nAyan otronte\u2019 ojroner ak\u2019ajna tamar e\u2019ra e chan. Ayan inte\u2019 diya che ke\u2019 inte\u2019 winik war axana tama uti\u2019 e ja\u2019 i e ja\u2019 me\u2019yra porke\u2019 tama e k\u2019axja\u2019 k\u2019in me\u2019yra e ja\u2019.\r\n\r\nKonda ak\u2019otoy tama uti\u2019 e ja\u2019 uwira k\u2019atar e chan tama ujor ingojr penya. War awayan e chan. I ja\u2019 xir kocha una\u2019ti\u2019x ke\u2019 e chan ayan e tumin uk\u2019echi axana. Entonses ixin che e chan ira k\u2019ani uyajk\u2019e\u2019n utumin kone\u2019r. Poresu ch\u2019a\u2019r war awayan tara.\r\n\r\nIxin k\u2019otoy tama uti\u2019 e ja\u2019 i ixin wa\u2019wan to\u2019r e tun. Uwira ke\u2019 awayan. Tari uch\u2019ami\r\numachit uch\u2019aki unej e chan tamar i e chan konde uche sentir ch\u2019ajka unej lok\u2019oy k\u2019axi ta ja\u2019.\r\n\r\nI ma\u2019taka ixna konda chekta inte\u2019 noxi\u2019 ik\u2019ar tama e ja\u2019 i e winik lo ke\u2019 uche wa\u2019r inte\u2019 noxi\u2019 te\u2019 tama uti\u2019 e ja\u2019 ixin gorub\u2019a ch\u2019uwan tamar.\r\n\r\nI e no xi\u2019 ik\u2019ar k\u2019axi tama e ja\u2019 tuno\u2019r e syan te\u2019 tama e oriyi\u2019r e ja\u2019. K\u2019a\u2019pa uk\u2019asi uyari ta ja\u2019. Peru e winik yaja\u2019 kocha usik\u2019b\u2019a e nukta\u2019 te\u2019 xe\u2019 wa\u2019r tama uti\u2019 e ja\u2019 ixin ch\u2019uwan tamar. Lumuy e ik\u2019ar. Matuk\u2019a\u2019 che\u2019na takar.\r\n\r\nI konda ukojko ixin ixna sisb\u2019ajna e ik\u2019ar. Entonses ixin uwira jay uyub\u2019i ulok\u2019se e\r\ntumin. K\u2019otoy ukachi inte\u2019 laso tama unej e chan yaja\u2019. Ukerejb\u2019a lok\u2019oy kay uyob\u2019i i ma\u2019chi ayob\u2019tz\u2019a tu\u2019t.\r\n\r\nEntonses tari tama uyotot uch\u2019ami inte\u2019 uyacha kay uyob\u2019i tamar. I konda uyob\u2019i pusk\u2019a tari e tumin lo ke\u2019 b\u2019ut\u2019ur tama unej e chan. Pero e tumin yaja\u2019 maja\u2019x b\u2019an kocha\r\ne tumin lo ke\u2019 ayan to\u2019r e rum tara. E tumin yaja\u2019 che ke\u2019 b\u2019an kocha e b\u2019ak\u2019b\u2019ir ujtz\u2019ub\u2019.\r\n\r\nI ja\u2019xir che ta uyalma kocha twa\u2019 insati e tumin ira.. Inna\u2019ta ne\u2019n ke\u2019 b\u2019an kocha katumin porke\u2019 uwira insolo b\u2019ak\u2019b\u2019ir ujtz\u2019ub\u2019 b\u2019ut\u2019ur tamar.\r\n\r\nI kondixto uk\u2019echi ixin tama uyotot k\u2019otoy ub\u2019ut\u2019i tama ingojr b\u2019ujr. Che ke\u2019 e tumin yaja\u2019 me\u2019yra tz\u2019akta uxgojr b\u2019ujr ub\u2019ut\u2019i taka i ma\u2019chi k\u2019a\u2019pa porke\u2019 che ke\u2019 cha\u2019te\u2019 e balija\r\nch\u2019u\u2019r tama upuntu tama unej e chan. Porke\u2019 che ke upuntu unej axajro i tama cha\u2019xejr ti\u2019 ch\u2019u\u2019r e tumin tamar.\r\n\r\nChe ke b\u2019ut\u2019 k\u2019a uxgojr b\u2019ujr taka inte\u2019 balija i ketpa e inte\u2019. Entonses umani otro uxgojr ub\u2019ujr kay ub\u2019ut\u2019i tamar. Kondixto k\u2019a\u2019pa ub\u2019ut\u2019i e tumin yaja\u2019 tama e b\u2019ujr ixin uch\u2019ami uresensaryo ub\u2019ut\u2019i u\u2019t e k\u2019ajk tamar. Utz\u2019ub\u2019a e ujtz\u2019ub\u2019 tamar kay ub\u2019utz\u2019a e b\u2019ujrob\u2019 yaja\u2019.\r\n\r\nTama ocho diya ke\u2019 war ub\u2019utz\u2019a u\u2019t e b\u2019ujrob\u2019 yaja\u2019 upasi uwira i kondixto upasi\r\ninsolo ixto tumin b\u2019ut\u2019ur tamar kocha e tumin ayan lo ke\u2019 asajta.\r\n\r\nI entonses che berda ke\u2019 e tumin ira ya. Manik kay inche e ideya takar ma\u2019chi ani\r\ntwa\u2019 inwira asutpa tumin. Pero kone\u2019r inna\u2019ta ke\u2019 kone\u2019r si ayan ixto e tumin. E winik yaja\u2019 che ke\u2019 ketpa e riko b\u2019oro utumin. Pero tama utumin e chan.\r\n\r\nI poreso e jente una\u2019tob\u2019 ke\u2019 e chan ayan utumin porke\u2019 che ke\u2019 e chan kondo alok\u2019oy tama inte\u2019 witzir a\u2019xin anujb\u2019i taka uwixka\u2019r tya\u2019 k\u2019ani anujb\u2019i. I che ke\u2019 tuno\u2019r utumin uk\u2019eche alok\u2019oy a\u2019xin anujb\u2019i takar. Poreso che\u2019nob\u2019 ke\u2019 e chan me\u2019yra utumin.\r\n\r\nPero no\u2019n kocha ma\u2019chi katajwi ma\u2019chi kana\u2019ta jay berda ayan utumin. Pero e jente b\u2019an uk\u2019ajtyob\u2019 ke\u2019 e chan me\u2019yra utumin.<\/div><\/div> <\/div>\r\n\r\n<!-- \/wp:post-content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":889,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"off","neve_meta_content_width":100,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"class_list":["post-72","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/72","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/users\/889"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/72\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sites.msudenver.edu\/proyectochorti\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}